Fäffän och havet full version
Från en vän jag hörde detta
nå't jag för er nu vill berätta
om en fäffä vis och frän
gammal var han, ack så vän
Han bodde uti negerhydda
för att sig från solen skydda
ty hans hy var ack så ljus
Albino var han, smörjde BUS
En dag han ut i staden valsa'
att hitta nå't han kunde halsa
Han var en ren alkoholist
Och i Afrika det rådde brist
På perus finländsk suomiviina
och hans lager börja' sina
En dam han mötte, jäkla fet
valkar hängde, damen grät
hon höll en flaska i sin hand
från fäffäns kära hemland
damen hade slut på lycka
efter att en människa styckat
Fäffän tog henne då i hand
sa ”negerdam, jag har en strand
där du kan tvätta all min tvätt
jag tror det är bästa sätt
om du nu vill bli min fru
så har jag sedan hustrur sju”
Och damen dansa, hoppa glad
med fläsket som en stor kaskad
hon gav sin flaska åt han sen'
och alkoholen, den var ren
O fäffän bara drack och drack
och föll uti en gödselstack
Där fick han sedan länge ligga
Tills han om nåden tigga
så negerdamen honom hjälpte
upp från högen dit han stjälpte
Och när han sedan upp sig kom
han ju likna alla dom
andra i hans negerby
han hade blivit mörk i hy
av att ut i stacken vara
i ett par små dagar bara
Fäffän ja han gifte sig
tvenne söner fick han ej
men han hade hustrur sju
och det räckte för honom ju
en för varje dag i vecka'
alla lycklighetsrekord han bräcka!
Durgaprasard, din personlige kärlekskonsult.
Häxan och Fjärrkontrollen
Svett.
Det första jag såg var ett par gigantiska bröst. Det andra var hennes långa sönderblonderade hår. Hon såg ut som en blandning mellan Pamela Andersson och Stifler's mum. Kroppen var smal men ändå kurvig och hennes klädval bestående av jeansleggins, blottade spetsstrings och en kort topp som slutade straxt över hennes piercade navel lämnade ingenting åt fantasin. Hon bar på två enorma shoppingkassar från en rysk klädeskedja. Senare upptäkte jag att dom var till brädden fyllda av smink, perukar, löshår och divese andra skönhetsprodukter. Högst upp låg ett par handklovar med rosa ludd på.
Hennes kropp som varit med sedan Vietnamkrigets slut närmade sig mig men just innan jag började oroa mej vände hon sig mot maskinen bredvid min. Hon kastade en snabb blick med sina röda ögon mot tv:n på väggen framför oss och fnös i förakt då hon såg musikvideon till den berömda låten om ett paraply. Hon tog upp fjärrkontrollen, och innan jag hunnit protestera böt hon kanal till en där det visades ett program där läkare diagnostiserade olika könssjukdomar. Med en suck av tillfredställning stoppade hon ner fjärrkontrollen mellan skinkorna, fastklämd mellan hennes bakdel och stringsen. Hon satte ner sina pappkassar på golvet med en misstänksam blick mot mej och därefter klev hon upp på crosstrainern och började långsamt, långsamt springa – baklänges.
Efter ett par minuter hade jag trots tvivel kommit in i läkarnas förklaringar om klamydia, och jag spratt till då en polifonisk version av Nokia tune skar genom rummet. Kvinnan bredvid mej himlade med sina långa blå kladdiga ögonfransar och plockade fram sin telefon som hon, även dem, förvarat i sina strings. Tydligen hade hon mens för hennes telefon var lite kladdig. Hon svarade på finska, med en rysk bryning. Jag förstod inget av hennes samtal, men av hennes sängkammarröst kunde jag gissa mig till att det rörde sig om kvällens aktiviteter. Då hon lagt på tog hon sina kassar och gick mot omklädningsrummet. Jag tänkte be henne om fjärrkontrollen men beslöt mig för att låta bli.
Då jag sprungit klart gick jag till omklädningsrummet för att dricka ur min väl dolda plunta i min jackficka. Bara att lukta på innehållet bestående av hälften vodka och resten lingonlikör gjorde mig snurrig, och jag gick mot duschrummet för att badda ansiktet med vatten. Det första jag såg då jag kom in i rummet var dom enorma brösten. Hon var påväg ut ut IR-bastun och svetten droppade om henne. Utan att duscha gick hon ut i omklädningsrummet och drog på sig sin beiga läderkappa med pälsdetaljer, och sina höga latexstövlar. Med kassarna i händerna gick hon mot dörrarna. Jag visste att jag aldrig skulle se henne igen. Det var kanske lite synd. Hädanefter visades bara läkarprogram på tv:n, eftersom ingen kunde hitta fjärrkontrollen.
Olovligt Byte
Det hade varit en kall natt. Temperaturer upp mot minus trettio hade uppmätts, och ännu var det bara december. Klockan var bara fem på morgonen och hon kände hur kylan liksom sögs in och frös blodet i hennes kinder. Om någon skulle be henne blåsa upp en ballong nu skulle kinderna krasatill litegrann, och sedan falla i bitar iett moln av röd is.
Hon hade gott om tid, det visste hon. Ingen normal människa gick upp så här tidigt en söndag morgon, förutom de som aldrig gick och lade sig på natten, men detta var en detalj hon inte tänkt på så värst mycket. Hon skrattade till med sitt lilla nervösa skratt och kände hur systemkameran om halsen gungade. Allting måste fotodokumenteras, ochså detta var Guds mening, precis som celibatet, även om hon måste erkänna att hon inte kände särskillt mycket för det, det fanns ju många härliga människor att förföra där ute och långsamt och smärtfritt omvända till Sekten.
Hon drog åt skinnmössan lite hårdare och pulsade med sina svarta klackskor i den halvmeter djupa snön. Hon kände yxans träskaft i handen och kände att detta, detta var det hon väntat på hela sitt liv, detta var vad hon måste göra, för sin familj. För julefriden, för allas bästa.. Hon slickade sig nervöst om de magra läpparna, vilket hon inte skulle ha gjort. Det var så kallt så hon fick problem med att hålla läpparna varma efter detta snedsteg.
Nu var det bara några steg kvar. Hon gick framåt, smidigt som en puma, höjde yxan i sina händer och måttade slaget, med hjärtat bultande i bröstkorgen lika hårt som VR:s snabbtåg till Helsingfors.
Hugget träffade perfekt, inte en centimeter för högt även om hon inte väntat sig så hårt motstånd. Granen skälvde till och det skulle krävas ytterligare tre slag för att få den att gå av. Hon tog fram sin kamera , strök undan sitt korta, svarta hår och dokunmenterade.
Hon kände nu att hon var redo för nästa hugg, det kändes lockande. Klockan visade 05.30. Hon tog åter igen upp yxan för att måtta ett slag mot granstammen.
Plötsligt kände hon hur det isade till i hela kroppen, en hand kramade hennes axel. Hon vände sig snabbt om och såg mannen, han som hon fruktat skulle komma hela morgonen. Mannen i hennes mardröm, han som ägde skogen, djävulen själv. Hon hörde rösten inom sig och tänkte på Sekten. Ingen utomstående skulle någonsin få veta varför deras familj hade den vackraste granen, detta vad var hon måste göra.. Hon skrattade sitt nervösa skratt, log och blinkade snabbt till en gång med sina klarblåa ögon innan hon svingade yxan och träffade hans hals.
Hon kände att hon än en gång segrat mot ondskan, med Guds hjälp. Hon grävde med sina bara händer i snön och knuffade ner honom i hålet, täckte igen det ordentligt, samtidigt som hon fotodokumenterade allt med sina blodkladdiga fingrar.
Hon högg det sista mot granen och släpade den med sig till bilen där hennes far godtroget väntade på sin efterlängtade dotter. De skulle till Sektens söndagsmöte nu, det var hennes tur att briljera, hon hoppades bara att hennes Gud kunde förlåta alla synderna hon ådragit sej.
Det är en viking
Nu satt jag här, på ett sjaskigt motell i byn med tvåtusen invånare i södra delen av det förtrollade landet som en gång varit fyllt av skäggiga män från en forn tid i norden.
Jag loggade in på facebook och kollade ännu en gång att jag inte hade misstagit mig på datum, och kunde lugnt konstatera att precis som planerat kommer det att ske ikväll.
Jag klickade snabbt mig till hennes profil, och kunde inte motstå att skratta inombords när jag tänkte på hur jag skulle förstöra hennes liv ikväll.
Egentligen var det synd att behöva förstöra någons liv men jag måste rädda honom från att bli som henne, en osmaklig bonde. Han var ju trots allt en stilig karl som var värd något bättre, något som mig kanske? Jag kastade ännu en snabb blick på hennes profilbild och fick kväljningar av att se hennes mascara-feta ögonfransar och ögonlock som var målade med en smaklös blå ögonskugga.
Jag sneglade mot den stora väggklockan som fanns i rumet, och såg att det var dags att börja förbereda sig. Innan jag åkte iväg lyssnade jag på Vikingarnas "Det är en viking" för att komma in i den rätta stämingen. Medan jag nynnade med i sången såg jag mig i spegeln och kunde lugnt påstå att jag såg fantastisk ut, det här kommer lyckas lätt !
Jag steg ut ur taxin och såg en drös av andra finklädda ungdomar, jag hade alltså kommit rätt. Jag gick in i lokalen, gav min jacka till hovmästaren och letade direkt upp toaletten. Enligt mina planer så skulle hon inom några minuter komma in i toaletten för att smeta på sig ytterligare ett maskara lager. Det hann gå två minuter och katschiing! Jag kände hur hela atmosfären ändrades då hon kom in, eller så blev det bara svårare att andas eftersom hon hade så mycket h&m snoopy parfym på sig som förpestade luften, men jag bestämde mig för att hålla huvudet kallt. Jag såg att hon sneglade på mig, och jag såg på henne och log.
"Känner jag dig?" frågade jag. "Nej, jag tror inte vi har träffats förut men jag måste verkligen medge att du ser vacker ut, du är säkert en stark kandidat för att bli vald till kvällens drottning" svarade hon och log blygt, jag såg hur det lossnade bitar ur hennes ojämna brunkräm hon hade på kinderna, om ginatricot sålt smink skulle jag ha gissat att brunkrämen var införskaffad därifrån.
"Tack skall du ha, men jag tycker jag känner igen dig, vad heter du?" Hon såg på mig med en överraskad min men svarade artigt "Freja.."
"Du är Heimdalls flickvän inte sant ? stackars flicka lilla, att vara tillsammans med någon som är så otrogen mot dig som Heimdall.. " "Ursäkta, vad sa du?"
"haha, och så leker du att du inte vet något om saken, jag menar det vet ju alla, inte minst jag som låg med honom senast igår. Han är verkligen bra !" Jag blundade och låtsades tänka på den sexuella sessionen som jag egentligen aldrig varit med om, men det behövde ju inte hon veta om. Jag såg hur hennes ögon fylldes med tårar och hon rusade ut ur rumet. Jag log förnöjt och gick också ut ur rumet för att få se något jag absolut inte ville missa. Jag såg henne stå och ropa åt honom och han såg verkligen ut som ett frågetecken, stackars man. Som pricken över i:et slog hon honom i en ganska misslyckad bitchslapp efter att hon inte funnit mera ord som skulle beskriva hennes ilska.
Han skakade på huvudet, och fick syn på mig. Även en gång hade jag gjort en fantastisk beräkning gällande mina planer och han sken upp av att se mig, lämnade Freja där var hon stod och sprang tvärs över rummet fram till mig och gav mig en värmande kram. "Vad gör du här, du se fantastisk ut!" ropade han, och kramade mig ännu en gång. Jag sneglade bort mot Freja som nu stod alldeles ensam och jag såg hur hon exploderade " Helvetes gigolo, det här skall du få fa-an för!" Hon vände sig och tog tag i den närmaste pojken som stod brevid henne och började grovhångla med honom och jucka mot hans ben som om hon vore en hund. Heimdall såg förfärad ut och förstod inte alls vad som höll på att hända. Musiken hade tystnat och folk stod och viskade och pekade på Freja. Det ända Heimdall kunde få ur sig var: "Vad fan är ditt problem? ".
Jag tog tag i hans hand och drog ut honom ur lokalen mycket medveten om hur alla stirrade på oss. När vi kom ut fösökte jag lugna honom "Du måste komma ihåg att hon är 94:a och kanske inte lika mogen som du, man är inte redo för att ha seriösa förhållanden då man går i högstadiet, det enda man kan ta seriöst då är Gina tricots vår kollektion".
Han såg på mig och gav mig det där leendet, och jag smalt inombords. Han stannade en taxi som vi sedan satte oss i, och körde iväg under total tystnad.
Jag sprang snabbt som fan från taxin in till mitt rum på motellet och kollade facebook. Heimdall "hade gått från ett förhållande till singel", och jag hade lyckats.
den perfekta mannen
Hon satte sig av gammal vana till ro längst bak i det rektangulära klassrummet. Bara för att kunna se sig omkring, och få en känsla av obehag när hon mötte kurskamraternas suktande blickar på hennes enorma bröst och utmanande, färgstarka klädsel. Förut hade hon kännt sig tämligen obekväm i detta sällskap, men hade gradvis lärt sig hantera det, och kunde nu lätt fösa undan antydan av osmak i deras ögon med en lätt suck och en liten höjning av sitt vänstra ögonbryn. Han hade inte ännu anlänt, så hon tog fram sin pudelformade rosa kalender och började bläddra genom sina anteckningar. Hon kom fram till den pågående veckan, och försäkrade sig med detsamma om att hon inte tagit fel på tidpunkten för deras privata möte. Det hade hon omsorgsfyllt skrivit in för idag med sin kursiva, aningen slarviga handstil, hon ärvt av sin mamma.
Det rådde total tystnad, när han plötsligt slängde upp dörren och gjorde entré i klassrummet, fem minuter försenad. Han lät sin blåa, ariska blick vandra över eleverna i rummet, och dröjde givetvis kvar vid henne en extra sekund. Hon såg en antydan till vemod i hans ögon. Kanske han hade trott att han inte skulle finna henne på plats idag. Men den tanken föste hon snarast undan när lugnet åter spred sig över hans ack så fula ansiktet. Det fanns egentligen inget fint i de ärftliga ansiktsdragen, utan tvekan hade han haft en ful farfar. Däremot var det hans karaktäriska och lugna personlighet som gjorde honom så rysligt attraktiv och näst intill charmig. Aldrig hade hon uppfattat en sådan total perfektion hos det manliga könet. Hela kroppen blev varm bara av tanken att få klä av honom den rutiga, beige kavajen och knäppa upp de svarta, omsorgsfullt strykta kostymbyxorna.
Tiden rann iväg, hon hade inte uppfattat en mening av vad han hade sagt. Hon var som en döv kvinna; hon hade bara kapacitet att iakta varenda kroppsrörelse och ansiktsuttryck han formade. Rösten och orden var bara swahili. Hon vände upp blicken mot det stora, runda uret ovanför dörren, och fick till sin glädje kunskap om att lektionen skulle nå sitt slut om mindre än fem minuter. Och det i sinom tur betydde ett hett, privat möte med honom.
Snarligen efter att de obehagliga följeslagarna hade avlägsnat sig, smög de in på han osmakligt inredda kontor. De fumlade och snubblade på saker i upphetsningen och hade omkull en hög med papyrus rullar från forna Egypten. Han satte sig i den mjuka kontorsstolen och lutade sig tillbaka. Hon njöt av att ha hans uppmärksamhet på sin rosa hello kitty bh från h&m. Det var nu det skulle balla ur, när hon drog fram sin farfars svarta läderpiska, som hon hade lånat till syfte för en liten jullek med tomtar och renar. Tillfredsställt såg hon hur lågan i hans ögon slocknade, och det välbekanta lugnet förvandlades till blodig rädsla.
- Se inte så räddhågad ut, sa hon med sin nasala röst på slavisk brytning. Det är över snabbare än du kan ana!
Aldrig hade hon kännt denna oövervinnerliga makt över den perfekta mannen.
Mästare
På eleverna som hon ansåg hjärndöda.
Det måste ni förstå,
Skrek hon åt barnen som hon helst ville slå.
Ett järnrör hadde passat bra i handen,
Hon skulle sikta på tanden.
Hon ville bara riva dem i håret,
Eller se dem liggandes i hjulspåret.
Det hade varit jobbigt hela året,
Nu ville hon bara hem och slakta julfåret.
Jullov ska sitta bra,
Så hon kunde sjunga lovsånger för Allah.
Nu måste hon bara avsluta denna lektion,
Så hon kunde åka hem och skapa en feministisk klon.
Din Fäffä
På en cirkus
I en manege
Under en lindansös!
I en bur,
fäst i en lina
Iklädd en rosa balettdräkt!
Med
en struts
en cirkushäst
och två elefanter med piskor
dansande runtomkring
och uppe på
strutsens rygg,
inte att
förglömma -
mängder
av skrattande,
uppspelta barn!
Gute Nachrichten für alle unsere deutschen Leser!
Happy hour ist jetzt freut sich bekanntzugeben, dass eine politische Partei in der Entwicklung befindet. Es ist nur die vielen Details, bevor wir die Partei, dass Sie Ihre Augen für eine ganz neue Welt gerecht wird präsentiert.
Mit freundlichen Grüßen,
Deine Mutter
Verantwortlich für Product Development Manager / Trainee Parteipolitiker
Och på Swahili
Sasa ni saa Happy radhi na kutangaza kuwa chama cha kisiasa ni chini ya maendeleo. Ni maelezo tu imebakia kabla sisi sasa chama kwamba watakutana macho yako kwa ujumla ulimwengu mpya.
Sincerely,
Your mom
Kuwajibika kwa maendeleo bidhaa meneja / biträdande chama wanasiasa
Samt på Ryska
находится в стадии разработки. Это только те подробности, оставшиеся после чего мы сможем представить сторона, которая будет соответствовать вашим глазам на целый новый мир.
С уважением,
Ваша мама
Ответственный за развитие Product Manager / стажер политикам участник
Det politiska partiet
Jag gick avslappnat fram till minibaren i bortre ändan av rummet och hällde upp en whisky. En behaglig kännsla drog genom mej när vätskan rann ner genom min strupe. Jag ställde ner glaset med en smäll och log självsäkert. Ikväll kunde inget gå fel.
Jag beundrade den stora skölden med vårt märke på som hängde ovanför den öppna spisen. Mina förfäder hade lagt ner stor möda på att skapa den image som idag omgav oss. Märket var bara det yttersta beviset på den rörelse jag nu hade ansvar och total makt över. Kännslorna som uppfyllde mej när jag såg på skölden höll på att få mej att explodera. Jag rättade till mina kläder samtidigt som jag kände några fjärilar imagen, jag tog genast död på dem med en klunk whisky till.
Punktlighet är en av mina högsta värderingar och det var bara några få minuter kvar tills det var dags. Jag kände ett litet uns av stress när jag med snabba steg gick fram till den påslagna windows 98:an som stod i ett hörna av rummet. Den såg malplacerad i den övrigt korrekta 1940-tals inredningen. Men jag visste att den var ett nödvändigt ont. Jag loggade snabbt in på Facebook för att ändra mitt status innan det var dags att börja.
När jag var färdig tog jag en sista titt i spegeln. Mina ögon lyste rödare än någonsin förr och jag kunde inte vara mer redo. Jag öppnade den tunga ekdörren till scenen i den stora salen som var i direkt anslutning till rummet jag befunnit mig i den senaste halvtimmen.
Påväg ut ur skuggorna drog jag på mig den obligatoriska masken som också var ett kännetecken för oss. Applåder och rop steg i salen så fort åskådarna fick syn på mej. Jag gick fram till podiet som var placerat mitt på scenen. Ljudet i salen tystnade tvärt när jag höjde handen. Någon hade tänt eldar utanför huset och det gulaktiga skenet som kom in i rummet genom de stora fönstren var det enda ljus som fanns i salen. Jag kunde bara föreställa mig deras ivriga ansiktsuttryck bakom deras masker.
Det här är min stolthet. Mitt politiska parti. Jag, en politiker. Det här är min livsuppgift.
Happy Hours har nu glädjen att presentera Techno
Techno är en musikstil som vi här på HH stöder starkt. Vi anser att denna utmärkta musikstil passar förträffligt som tillexempel bakgrundsmusik när man skär sig och under lätt genanta situationer. Därför kan vi med glädje presentera en artikel, som självklart precis som våra skolarbeten är kopierad från Wikipedia.
Thäänx Wiki http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
Och nej, ni ska måste själv bestämma vad som är relevant, eftersom vi helt enkelt inte orkat läsa igenom texten.
Techno är en elektronisk dansmusikstil som uppstod under 1980-talet i Detroit, Michigan. I dag existerar många typer av techno, men Detroit techno är genren som anses ha lagt grunden för utvecklingen av övriga subgenrer.
Utvecklingen av techno började som inspiration av diverse afroamerikanska stilar som Chicago house, funk, electro och eurocentrisk elektronisk jazz. Utöver detta fanns ett intresse för futuristiska och chimära teman som grundade sig på det amerikanska kapitalistsamhället; i synnerhet Alvin Tofflers roman Future Shock. Musikpionjären Juan Atkins citerar ofta uttrycket "technorebeller" från romanen som inspirerade honom att använda just ordet "techno" för att beskriva den nya musikstilen. Den unika blandningen av influenser allierar techno med estetik referad som afrofuturism.
För producenter som Derrick May är överföringen av musik från maskin till kropp ofta en central sysselsättning; i grund och botten ett uttryck för teknologisk spiritualitet. "Technodansmusik besegras av det som Adorno såg som en alinerande effekt av mekaniseringen av det moderna medvetandet."
Musikjournalister och technofantaster är generellt sett försiktiga i användandet av termen techno; betydelsen av namnet ska inte jämföras med närliggande men ofta kvalitativt olika genrer (till exempel house, trance), eller med någon av technons många subgenrer.
Källa Wikipedia
Erotik i värmen
Hans röda ögon piskade som laserstrålar över min kropp. Innan jag ens hunnit reagera hade han slitit av mig alla mina kläder. En ensam knapp från min trenchcoat rullade över golvet och in under soffan, Jag blev irriterad och tänkte hur den nya, exkllusiva burberryjackan hade kostat.
-FAN! tänkte jag högt,
-Håll käften jävla slyna, sa han med dov röst medan han backade bort mot det stora linoumeskåpet borta i hörnet. Med sin stora, håriga hand tog han fram ett marockanskt, svart lädersvärd och ett par handbojor. Jag förstod direkt vad kvällen skulle gå ut på.
-Betalning först. sade jag så kaxigt men jag kände hur min röst bröt på slutet.
Han nickade mot ett kuvert på soffbordet innan han återtog till orda:
-Du skall fan inte tala om för mig vad jag skall göra, jävla hora. Han knyckte lite huvudet så att den blonda snedluggen med ett konstigt hack i åkte åt sidan. Han steg fram mot mig, tog ett brutalt polisgrepp och låste handklovarna spänt, alldeles för spänt. Jag kände hur de klämde åt om handlederna.
"Jag tror bastun är varm nu" sade han med sitt jättelika flin och föste in mig mot badrummet. Jag bet ihop och försökte fokusera på pengarna ja skulle få efter den perversa akten. En timme. Inte en sekund längre. Jag kände hur hans svettdrypande hand lade sig på min mage, och började söka sig neråt. Jag kände paniken växa i mina ögon och vände mig om och såg mig själv i den jättelika spegeln. En droppe svett från hans haka föll på mitt lår, jag tittade rakt in i ögonen på min historielärare. Det här var varken värt pengarna eller toppbetyget, men visste att det var försent att dra sig ut, jag måste bara helt enkelt härda ut min svettdrypande verklighet.
Dagen D
Vinden piskade i ansiktet och gjorde så att mitt långa hår fladdrade aggressivt i luftdraget. Jag kände hur farten ökade, jag var snart ifatt. Adrenalinet pumpade i blodet, koncentrationen ökade. Det var snart dags.
Jag hade planerat allt i minsta detalj. Min splitternya, schweiziska Sig Sauer brände i bröstfickan medan jag fimpade min cigarett mellan fingrarna. Det hade tagit flera månader att få tag i den, men till slut, efter mycket om och men hade jag via en proterroristisk hemsida fått tag i den genom de polska skojarna. Jag hade noga gömt den i min gamla nalles buk - och jag smekte vapnet till sömns varje kväll, ända tills det skulle vara dags. Tiden var inne.
Jag gick igenom planen en sista gång. Inget fick gå fel nu, men jag visste att det inte skulle det. Jag kunde planen in i minsta detalj nu, utantill. Den var briljant, så klart. Det var ju jag som hade kommit på den.
Jag kunde redan se en klar siluett av honom där framme. En blond, yvig hårtest stack fram under hjälmen och slängde i vinden. Jag hade kunnat göra det redan nu, men hela poängen i planen var att han skulle se mig. Jag ville se fasan i hans ögon när han äntligen skulle inse vad som skulle komma att bli hans öde. Metrarna mellan oss minskade hela tiden. Han kastade uppskattande blickar i backspegeln när jag kom närmare; jag visste vad min läderklädsel skulle göra med honom. Avståndet minskade för varje sekund, jag visste att det bara var ett ögonblick kvar innan jag skulle vara uppe jämsides med honom.
Jag släppte sakta styret med min ena hand. Detta var ögonblicket jag hade väntat på hela mitt liv. Mitt medvetande var totalt uppfyllt av min sinnesnärvaro. Jag förde sakta upp min hand mot bröstfickan, det var total kontroll som gällde nu. Ett enda misstag, och hela planen skulle vara förstörd. Ett för löst grepp om vapnet, och flera års planering skulle vara förgäves. Jag kände vapnet i min hand, stadigt, såklart. Jag beundrade det i min näpna hand en stund innan jag långsamt riktade mot mitt offer. Om en sekund var jag uppe jämsides med honom. Han vände sig mot mig, hans åtrående blick stelnade, byttes på en sekund ut mot fasan. Han insåg det inte förrän det var för sent. Detta var inte en av hans äckliga fetischer, dethär var verkligheten. Jag kände skrattet hysteriskt bubbla upp inom mig, men jag sköt det åt sidan. Kontrollen var det viktigaste av allt, en sån här chans skulle jag inte få igen. En darrning gick genom mitt finger, det längtade efter att få trycka av. Jag gav efter för dess längtan och tryckte. Kulan for som en missil genom luften, ljudet dränktes i ljudet av tåget som dundrade in på perrongen, exakt i tid. Det hade varit en stor risk att lita på tåget, men min plan var perfekt. Dessutom visste jag att inget kunde gå fel idag, det var nämligen min turdag enligt mitt horoskop i pensionärstidningen jag brukade läsa. Ett snabbt småleende, sedan två skott till. Blixtsnabbt.
Kroppen ryckte spasmiskt till när de tre 9mm kulorna träffade den vältränade kroppen innan han som i slow motion föll av mopeden. Ett gurglande skratt letade sig genom strupen. Jag körde till närmaste bensinmack och stannade. Tände en cigg. Genast efter första blosset kände jag den lugnande effekten, trots att mina händer fortfarande darrade efter adrenalinet. Min hand letade sig ner i byxfickan efter min NOKIA-touchscreentelefon.
Jag knappade in meddelandet; musen likviderad. Jag hade fullföljt min del av avtalet, nu var det deras tur att fortfölja operationen. Jag tittade upp på soluppgången, den var vacker. Jag log när jag tänkte på de pengar som skulle finnas på mitt schweiziska bankkonto inom ett dygn. Jag tänkte unna mig en riktigt lång resa till något varmt ställe.
Det var jag trots allt värd.
Den förlorade båten
Där stod den, båten som vi snart skulle börja restaurera. Den stod så oskuldsfullt stilla på sin plats i skjulet
at man nästan trodde att den dolde någon slags hemlighet, men det skulle vi aldrig få veta ifall den gjorde.
Vi tog fram våra verktyg och satt nästan direkt igång med arbetet. Själva jobbet var inte så jobbigt men värmen gjorde så att jag kände hur svettdropparna kröp fram längs mina nakna armar. Det var då allting plötsligt hände.
Jag måste erkänna att jag under tiden jag slipade på båtens botten stod och drömde om den farliga skolskjutaren då det började. Mitt i mina dagdrömmar hörde jag en röst som entusiastiskt ropade: Wuhuuuuuuu!
Jag vände snabbt på huvudet och såg min vän Antoni åka förbi susande på en jättelik vagn som satt fast på ett likande tågräls. Allt hände mycket snabbt så jag hann inte uppfatta allt, men såg hur Sahara snabbt som blixten drog undan sin cykel för att förhindra den från att krossas av den jättelika metall vagnen.
Vagnen som nu kommit upp i en extrem hög hastighet verkade inte ha några som helst tankar på att stanna utan styrde sig rakt mot vattnet.
Precis som MacGyver hoppade Antoni in i vassen precis innan vagnen flög ner i vattnet. Jag uppfattade vad som hade hänt, och kastade mig mot vassen var Antoni satt. Jag såg träbalkar som varit på vagnen börja flyta utåt och förstod att vi måste fåt tag i dem innan de flutit ut för långt, utan att tvivla hoppade jag i vattnet och började simma efter träbitarna som flöt längre och längre ut i vattnet.
När jag fått tag i nästan alla hörde jag två mansröster som lät hysteriska och ropade: "VA SAATAN HÅLLER NI PÅ MED?! "
Jag vände mig och såg två medelåldersmän komma springande mot oss.
"J-j-jag bara saatt på den" fick Antoni fram och tittade ner på marken.
"Bara satt på den" utropade den ena mannen som verkade vara chef över stället.
Jag ställde mig upp för att försvara Antoni och märkte på samma gång att min vita topp blivit genomskinlig i vattnet och klibbade sig mot min brunbrända kropp. Tydligen märkte chefen det också och sade på nytt med en mjukare och vänligare ton, "Nå sånt händer, tur att ingen blev skadad. Kan du kolla ifall du hittar vagnen där nere?"
Jag nickade och vadade ut en bit i vattnet igen, men märkte att det blev djupt mycket snabbt och att jag inte hade en chans att hitta vagnen där nere.
"Det är för djupt" sade jag lugnt, mannen suckade djupt och sade att de måste ringa in en dykare som kunde dyka efter den.
Vi gick upp tillbaka till båten då mannen frågade skeptiskt om vi hade någon båt här. Sahara svarade snabbt "jo dendär" och pekade in i skjulet, där hon fortfarande stod stilla. "Det där är inte er båt längre" svarade mannen tvärt och vi insåg att denna lilla händelse tagit den vackra båten och alla våra fantasier om ljuvliga sommardagar i en ifrån o
Satans avkomma - draken.
Hon satt där med sina små grisögon och stirrade på datorskärmen. Hennes överläpp var lätt tillbakadragen. De rödsprängda ögonen höjdes för en sekund och tittade anklagande på oss. Hennes underarmar dallrade när hon ogillande bytte ställning i stolen. Fulheten personifierad.
Med sitt stripiga hår och de tighta beige byxorna som skärde in i röven var som hämtad från en c-klassig film från 80-talet. Orden "humoristisk" och "social" klingade fortfarande falskt i luften, så att vartenda hårstrå på våra armar reste sig i avsky. Hon visste att hon hade fullmakt, och tänkte utnyttja detta på bästa sätt emot oss. Hennes nasala röst skar genom tystnaden som nyss varit full av fnitter och förväntningar, ända tills filmen satte igång och den sorgliga, misslyckade figuren bakom skrivbordet inte rörde en min, trots den uppenbara humorn.
En fragmentarisk minnesbild dök upp i huvudet, min kompis, hennes mamma och jag i affären. Den stora råttan kommer gående mot oss och mamman fäller oskyldigt en kommentar om hennes inkompetens. Den träffade mitt i prick.
Ännu visste hon inte vilket helvete hon skulle utsättas för. Luften i rummet blev om möjligt ännu tjockare. Det blev tungta att andas, min hals snörde ihop sig. Avskyn visste inga gränser. Ilskan rusade upp i huvudet och gjorde mig blind. Mina fingrar fumlade bakom ryggen efter ett tillhygge, men hittade bara den kala väggen. Jag nöjde mig med att sakta rispa skåror på min underarm. Min vän vände sig mot mig, hon försökte ge ett lungnade intryck men hennes undertryckta vrede lyste i hennes ögon.
I en enad rörelse reste vi oss alla upp, som om vi hade varit en och samma kropp. En tyst protest mot den djävulska verksamhet som drivs där inne, idag, nu. En verksamhet som drivs av Satans Avkomma.
Der Deutschen Post
Da die Blog hat sich übermäßig beliebt, wir haben nun beschlossen, sich auch auf unsere deutschen Leser. Deshalb werden wir jetzt ein Absud aus einer möglichen künftigen Geschichte. Auf Deutsch natürlich. Lesen und genießen.
Ich sah mich ringsum. Es war dunkel. Ich hatte keine Ahnung, wo ich war, eine leichte Kopfschmerzen war der Auffassung, in den Sinn, aber ansonsten meine Sinne begann, ganz klar.
Aber ich konnte nicht verstehen, was passiert ist.
Ich sah, um mich in den Raum, nackten Betonwände mit Gips gebrochen. Auf dem Boden waren weich, aber schmutzige Teppiche. Strahlte durch den Boden und dämmen, dass der kleine Fenster hoch oben an den Wänden, ich war in einer Keller.
In den Ecken waren voll von leeren Alkoholflaschen verstreut, es roch stark von Alkohol auf dem Zimmer. Ich Pooh-Nase und verschärft meinen Ohren. Ich konnte deutlich hören, die Techno-Musik irgendwo über mir. Auf der rechten Seite von mir war eine dunkle Holztür, habe ich versucht drücken Sie den Griff, aber die Tür war verschlossen. Ich ging zurück zu der Armsessel in der Ecke und ich mich zu hören.
Techno Musik wurde stärker, und ich konnte hören, Menschen schreien nach oben.
Nach dem, was war bekannt als mehrere Stunden Ich habe gehört, die aus Holz knarren und öffnete meine Augen. Ein schwaches Licht schneiden durfte in den Raum und Techno-Musik ist gedrängt in dem kleinen Raum. Die Tür war auf aufweitenl und ich war gemischt von der pulsierenden Licht, Struck entgegengesetzt mich.
coming soon

Hipp hurra - En ny novell är på kommande! Vad tyckte ni om fällan i brunnsparken? Ett enastående mästerverk, tack, det tycker jag också. Inom snar framtid kommer även berättelsen om den kubanska ambassadörssonen till kanin
Pelle Sprutt.
Fällan i Brunnsparken
Äntligen såg jag de höga rosenbuskarna på håll, nu var det inte långt kvar hem. Min långa trenchcoat fladdrade i vinden, och min andedräkt bildade ett tunt fuktlager på mitt ansikte när jag gick. Bara genom parken kvar innan jag skulle få sätta mig i den stora, hudfärgade fotöljen med kroppslikande detaljer på, med en kopp varm choklad framför den sprakande brasan.
Klackarna tystnade när jag svängde åt vänster, och trädde in på den frodiga gräsmattan. Syrsorna spelade sin sorgsna melodi när jag gick uppför backen, in mot den stora parkens mitt. Med ens blev jag illa till mods. Långsamt stannade jag och tittade runt mig med flackande blick. Jag styrde åter stegen mot parkens mittpunkt, denhär gången med snabbare fötter. Nu kunde jag se det taggtrådsstängselomgärdade området som kommit att bli Brunnsparkens centrum. Med möda öppnade jag den tunga järngrinden medan jag förbannade faktumet att det var denna rutt jag måste följa för att vara hemma före 24.
Järngrinden gnisslade oroväckande i tystnaden. Gammalt gräs blåste upp på mina fötter när jag ytterligare ökade takten på mina steg. Någonting var fel - Väldigt fel.
Min andninghämntning blev snabbare, luftrören började pipa och jag kände hur paniken övervälvde mitt medvetande. Jag kastade en snabb blick bakåt, då såg jag de röda ögonen som skälmsk blinkade till i mörkret. Mitt första skräckslagna löpsteg slutade med en flopp. En djävulskt slugt utplacerad rävsax slog igen över min fot och vad. Det tog flera sekunder innan fattade vad som hade hänt, innan jag såg blodet. Blodet som redan hade bildat en mörk pöl i gräset. Jag skrek.
Utom mig försökte jag lösgöra min fot från rävsaxen; lönlöst: den trängde bara djupare in i vaden. Jag visste att de röda ögonen iakttog mig även om jag inte kunde se dem. Hyperventilerande och med en enorm smärta i foten steg jag upp för att försöka fly från odjuret. Först då förstod jag, och inte ens då. Rävsaxen var fastgjord i en stor ek med en massiv bronskedja, som glimmade ondskefullt i månljuset. Jag kunde inte komma undan.
En sträv röst yttrade sig bakom min rygg. Vad tänker du på? Frågade han pervest. Långsamt associerade min hjärna. Nej! Inte han! Varför just jag?!
Han skrattade lågt och ondskefullt medan han gick i en halvcirkel för att kunna möta min blick. Jag visste det; det var han! Jag blev så äcklad av de röda ögonen. Då såg jag någonting annat, någonting med hans outfit var inte riktigt som det skulle. Jag försökte hålla mig, men skrattet bubblade upp genom strupen - ett hysteriskt fniss som snabbt accelererade till råflabb. Han visste vad jag skrattade åt, även andra hade pikat honom för den.
Hans röda ögon smalnade och en svart blixt genomsköt dem. Med ett ursinnigt ryck drog han skynket av den stora anordning som stod vill kullens sluttning. Den var lika stor som mitt vardagsrum. Skräcken genomborrade mitt sinne, lamslående, andlöst. NEEEJ!! INTE ****OMASKINEN!!!!
29.04-09. 17:28. Baserad på verkliga händelser.
oh yes!
huä- huäuäuä ! presentaitionen lyckades, vi e back on track så att säga applåder ffs. här kommer ett utdrag ur min nya novell. NEJ! ropade han. jag såg djupt in i hans djupblå ögon. plötsligt såg jag rött. raseriet bubblade upp genom strupen på mig, hårt, frätande. jag grabbade tag i kniven, bladet glänste och skar in i armen i takt med technomusiken. igen och igen och igen, i takt med technomusiken. han grymtade till, försökte fäkta mot mig med den oskadade armen, men jag var snabbare... med ett blixtsnabbt hugg skar jag in i andra armen just när refrängen började. basen dunkade på, människorna omkring mig rörde sig i en ring runt oss och hejade på. deras vita huvor var i stor kontrast mot den mörka bensinen som var uthälld runt hakkorset. jag skymtade någon som förgrep sig på ett vilt djur.. vid en andra titt såg jag att det var en liten kanin, som vred sig lidelsefullt. adrenalinet bultade som en gongong genom mina ådror, min svett blandade sig med bensinen och hans blod.
Happy hours ÄNTLIGEN GRUNDAT!
Happy hours har äntligen grundats!
Detta är såklar dagens gladaste nyhet, så korka flaskan för det är dags att fira.
Snart kommer lite mera material upp på bloggen.
=)
Dina problem är nu lösta, med Happy Hours slipper du all stress ock press som följer med uppgiften att försöka ordna ett spännande födelsedagskalas för ert barn. För en förmånlig summa fixar vi på Happy Hours hela kalaset inkluderat mat,lekar, loka, dekorationer,musik och undanstädning :D