Balladen om cityräven
Balladen om cityräven
Det var en gång en cityräv
Pälsen hans var rätt så snäv
Efter att han spisat
Mat som sig sen visat
Vara den återvinning farmen bedrev
Ty det var riktigt ekotänk
Om än med en aning blodstänk
Att när man rävarna flått
Och pälspengar fått
Mala kadavren till mat, så befängt!
Detta faktum gör rävar just ingenting
Men småningom begynte folk omkring
Att uppror göra
Sen får ni höra
Hur infödingar skred till handling.
Tvenne rävflickor från trakten
Kunde inte tåla slakten
Och att söta små djur
Måste sitta i bur
Så med fritagning börja' tjejpakten.
Dock hade frälsarna förbisett
Att tamrävar inte har det lätt
Så när hungern räven tärde
Han insåg rävars värde
Och åt sin familj för att bli mätt
Snart var vår räv föräldralös
Han blev ett ensambarn med klös
Tills en dag då han kände
Från ett livsmedelsväsende
En vittring som var deliciös
Till Nyykaabi city räven kom
Han beslöt att aldrig vända om
Där cityliv han levde
Och sin mage han förhävde
Men detta honom inte bekom
Räven blev snart rysligt mallig
I kläder köpta på Halpa- Halli
Att han med nosen i det blå
Trodde sig ha förkörsrätt som få
Och snarare borde köpt sig en trafikväst, knallig
En natt med vårdslöshet framförde
Infödingen, den oberörde
Sin Opel Astra
Och mot grillen snart knastra
Benknotorna av cityräven, den överkörde
Nästa morgon det i tidningarna grämdes
Ja, hela österbotten beklämdes
Över rävens bortgång
"Man borde gå skallgång!"
Ja smitaren båd' hotades å skrämdes
Men inte alls långt därifrån
Oförmögen att undgå nyhetsbyrån
Stod en rävflicka och tvätta'
Bilen som rävblod beskvätta'
Och begrunda' lönsamhetsnivån
Alltså, sensmoralen i detta
Är, kan jag för er berätta
Spara energin
Lägg int' pengar på bensin
Köp en rävpäls, vettja'!
klockren måste jag säga, räven har verkligen inte legat o dega ;D