happyhours

Befann mig i ett starkt upplyst tvättrum då tvättmaskinernas accelererande centrifugering blandade sig med basen som dunkade i bakgrunden och bildade en oförfalskad techno vars ljudvågor blev till en mask, en parasitmask som trängde sig in i hjärnan så långt den ville, den förgiftade förnuftet, åt spriraler, man försvinner till en andra, tredje, fjärde, femte, oändliga dimensioner för att ögonen svängs uppåt och försvinner in i huvudet då man flyger fram i de nya kosmos där musikens dunkande är allt och ju snävare loopen blir desto fler blir dimensionerna man passerar och ljuset sprider sig med början från solar plexus